Work

Suomalaisten aikuisten suunterveys : Terveys 2000 -tutkimus

Year: 2004
Type: article
Study design: Observational Study
Abstract: RESUMÉUnder Hälsa 2000 -undersökningen utreddes munhälsan i tre olika delmaterial.Det största materialet omfattar den 30 år fyllda befolkningen (urvalet 8 028 personer).De andra materialen är en intervju-undersökning av unga vuxna och en uppföljningsundersökning av personer som deltog i Mini-Finland-undersökningen.Data om munhälsan insamlades med hälsointervjuer och frågeformulär samt en klinisk undersökning (6 335 undersökta) och en röntgenundersökning (6 114 undersökta).De viktigaste data jämfördes med dem som insamlades 20 år tidigare vid Mini-Finland-undersökningen.Tand-och munsjukdomar var fortfarande allmänna.Två av tre av de undersökta hade fördjupade tandköttsfi ckor, och även hälften av de yngsta (de 30-34-åriga).Var tredje hade karies.Hos var tredje undersökt upptäcktes röntgenfynd tydande på en infektion men deras betydelse för klinisk vårdbehov kan inte ännu uppskattas.I början av 2000-talet var vårdens täckning hög -69% av den vuxna befolkningen hade besökt tandläkare under de två senaste åren.Största delen av de vuxna, som hade egna tänder, anlitade tanvårdstjänster ganska ofta och regelbundet.78% av dem hade varit i tandvård under de två senaste åren.Den preventiva vårdens andel av alla åtgärder inom tandvården var dock alarmerande låg, och endast 46% av männen och 77% av kvinnorna borstade tänderna två gånger om dagen.De socioekonomiska skillnaderna i munhälsan bland vuxna var fortfarande stora.Det starkaste sambandet var med utbildningen så att munhälsan var mycket sämre hos personer med en kort utbildning än hos dem med en lång utbildning.Munhälsan var mycket bättre i den yngsta åldersgruppen (30-34 år gamla) än inom de andra åldersgrupperna.Trots detta meddelade också de unga olika munsymtom och besvär.Munhälsan hos medelålders personer (45-64 år gamla) karakterisades av ett stort antal plomberade tänder, tandköttssjukdomar och röntgenfynd.Andelen tandlösa var också stor i de äldsta åldersgrupperna och många som hade egna tänder hade dessutom löstagbara tandproteser.Behovet av protetisk vård var ganska stor både hos medelålders personer och bland ännu äldre.Personer med löstagbara proteser hade ofta rikligt med förändringar i slämhinnan samt behov för reparation av sin protes.Skillnader mellan män och kvinnor var ganska stora både i hälsobeteende och egenvård.En större del av kvinnorna än av männen anlitade tandvårdstjänster.Kvinnorna anlitade tandvård mera regelbundet än männen och deras munhygien var bättre.Andelen av tandlösa personer var större och antalet egna tänder bland personer med naturliga tänder var lägre i östra och norra Finland än i andra delar av landet.Under de senaste 20 åren har vuxenbefolkningens tandhälsa förbättrats betydligt.I synnerhet tandlösheten och karies har minskat.Anlitandet av tandvårdstjänster har också avsevärt förändrats under samma tidsperiod.I sin helhet har antalet besök inte förändrats men en större andel av befolkningen söker nu vård och antalet besök per vårdad person har minskat.Under de senaste 20 åren har man altmer börjat besöka tandläkare för granskning.Denna trend är skärskilt klar hos personer som fyllt 55 år, och hälften av dem sade sig låta granska sina tänder minst två gånger om året.Det hade också blivit vanligare att borsta tänderna två gånger om dagen, fastän männen ännu inte borstade sina tänder lika ofta som kvinnorna tjugo år tidigare.Munhälsan hade utvecklats positivt i alla befolkningsgrupper, medan förbättringen syntest tydligast bland personer med den längsta utbildningen och bland de yngsta åldersgrupperna.
Language: Finnish
Field: Dentistry
Open Access status: green
OpenAlex ID: W1245654669
FWCI: 1.8
Cites: 142
Cited by: 52
Related to: 10