Year: 2010
Type: book-chapter
Abstract: åt oss säga att den 22-årige Ludwig van Beethoven av någon outgrundlig anledning bestämt sig för att resa till Göteborg i stället för att resa till Wien.Han skulle då i nådens år 1792 ha landstigit -efter byte till en mindre båt -vid Stora Hamnkanalen någonstans mellan Kämpebron och Gustaf Adolfs torg.Där hade han med all sannolikhet emottagits av stadens Musikaliska Akademi med Patrik Alströmer (1733-1804) i spetsen.Visserligen hade en kvartett av Joseph Haydn spelats i Göteborg redan 1784 men vi kan nog föreställa oss att Beethovens musik vid detta fantasieggande tillfälle skulle ha chockerat de musicerande köpmännen som dock försökte hålla sig »up to date« genom att flitigt importera musik från Hamburg, London och Amsterdam.Men efter denna kontrafaktiska spekulation går vi framåt i tiden för att få ett sant och skriftligt vittnesbörd om göteborgarna och Beethoven.I april 1857 efter det att tonsättaren Bedřich Smetana (1824-84) hade bott i Göteborg ett halvår skrev han till sin vän Franz Liszt: Die Leute hier sind noch in einer antidiluvianischen Kunstanschauung fest eingerostet.Mozart ist ihr Abgott, aber noch nicht einmal verstanden, Beethoven wird gefürchtet, Mendelssohn als ungenießbar erklärt, und die neueren kennen sie nicht, Schumann's Werke habe ich zum Erstenmale hier vorgeführt.Doch es ist zu uninteressant, über hiesige L • 4 4 • Zustände weiter reden zu wollen.[…] Die Bewohner Gothenburgs waren bis jetzt sich selbst überlassen, so daß sie gar nicht wußten, was in der Kunst vorgeht.Es sind meist sehr reiche Kaufleute, welche diese Kunst als sehr überflüssig nur in so weit trieben, um mich dieses Ausdrucks zu bedienen, als sie ihnen flüchtige Unterhaltung gewährte.1 Smetana är utan jämförelse den för sin tid störste tonkonstnär som under en längre tid har bott och verkat i Göteborg.Vi tar hans vittnesbörd på allvar och granskar hans hårda dom.Vad är det Smetana påstår?Jo, att göteborgarna har en konståskådning som härstammar ifrån tiden före syndafloden, att Mozart är deras avgud men inte ens förstådd, Beethoven är fruktad, Mendelssohn förklarad som onjutbar, och modernare tonsättare från Schumann och framåt är obekanta.Kan det verkligen ha varit så? Låt oss först betrakta vilka grundförutsättningarna var för att konstmusiken skulle få en fast plats i Göteborg.1. Brev från Smetana till Franz Liszt i Weimar daterat Göteborg 10.4.1857, citerat efter Smetana in Briefen und Erinnerungen s. 52.
Authors: A. E. Carlsson, Jan Ling
Language: Swedish
Subfield: Music
Field: Arts and Humanities
Domain: Social Sciences
Open Access status: green
OpenAlex ID: W144394987