Elevhälsomötet som ett forum för samverkan och lärande En fallstudie av elevhälsomötets organisation, innehåll och process vid en grundskola
Year: 2015
Type: dissertation
Abstract: Studiens syfte var att undersöka en grundskolas arbete med elevhälsofrågor. Mer specifikt innebar det att studera hur arbetet utformas, vilket innehåll det har samt vilka hälsofrämjande och förebyg-gande konsekvenser arbetet medför i praktiken. Avsikten var även att undersöka i vilken utsträckning arbetet med elevhälsofrågor kännetecknas av tvärprofessionell samverkan. \n\nDet sociokulturella perspektivet (Säljö, 2000), teorin om Community of Practice (Wenger, 2000) samt teorier om skolutveckling i en lärande organisation (Scherp, 2013) utgör studiens teoretiska referensramar. Teorierna sätter ljuset på arbetet med elevhälsofrågor som social praktik där språket är det främsta redskapet och på arbetet med elevhälsofrågor i ett större, skolutvecklingssammanhang. \nStudien använde fallstudien som design utifrån en mikroetnografisk ansats där bandinspelningar av och deltagande observation på fem elevhälsomöten samt insamling av mötesdokument fungerat som datainsamlingsmetod. \nStudiens resultat visar hur den aktuella skolan skapat rutiner där elevhälsomöten fungerar som ett regelbundet, förebyggande och tvärprofessionellt samverkansforum mellan elevhälsan och den pedagogiska personalen. Elevhälsomötet med en tydlig mötesstruktur betonar och möjliggör att det salutogena, relationella och tvärprofessionella perspektivet kommer fram. Mötets rollfördelning är tydlig och de som medverkar på mötet har olika funktioner på struktur-, innehålls- och processnivå där olika språkliga, fysiska och intellektuella redskap används för samordning mellan professioner och perspektiv. Resultatet tyder på att mötets utformning spelar en avgörande roll för vilket innehåll som skapas på mötet. Mötesinnehållet rör sig på individ-, grupp- och skolnivå och utgörs av både problem och det som fungerar. Resultatet signalerar att innehållet på mötet inte är statiskt utan att det kan förändras under mötets gång med hjälp av mötesstrukturen, rollerna, funktionerna och redskapen. Slutsatsen blir att arbetet med elevhälsofrågor kännetecknas av tvärprofessionell samverkan och ett lärande vilket leder till att elevhälsomöten då kan generera ett mer hälsofrämjande och relationellt perspektiv på förståelsen av skolsvårigheter och hur dessa kan förebyggas och åtgärdas i praktiken. Elevhälsomötena kan således ses som en del av skolans utvecklingsorganisation och som en hälsofrämjande resurs i skolans utvecklingsarbete för att kunna möta elevers olika behov och på så vis stödja elevers lärande och utveckling på allra bästa sätt.
Author: Anna Bengtsson
Institution: University of Gothenburg
Language: Swedish
Field: Medicine
Domain: Health Sciences
Keywords: student health, interprofessional collaboration, school health services, school development, learning organization, communities of practice, sociocultural perspective, preventive work, school routines, role division, elementary school, health promotion, social practices, microethnography, school culture, school climate
Open Access status: green
OpenAlex ID: W1789438065
