Year: 2014
Type: article
Abstract: I Jane Austens roman Stolthet och Fördom (1813) spelar det museala betraktandet av ett porträtt en nyckelroll i berättelsen.Elizabeth Bennet möter en ny sida av Mr Darcy i hans eget hem Pemberley, och det symboliskt nog i husets porträttgalleri: »In the gallery there were many family portraits, but they could have little to fix the attention of a stranger.Elizabeth walked on in the quest of the only face whose features would be known to her.At last it arrested her -and she beheld a striking resemblance of Mr Darcy». I Austens roman är detta ett kritiskt ögonblick, Elizabeths fördomar prövas för första gången mot en annan möjlig verklighet.Tidigare har hon endast fått se Darcys sociala persona och möter nu i en intrikat kombination både hans välfärd och en annan sida av hans personlighet.Det intressanta är att Austen använder betraktandet av porträttet som en metafor för denna process.Porträttet fyller här en statusförsäkrande funktion, Darcy är tillräckligt rik och mäktig för att låta avbilda sig och exponera bilden i ett porträttgalleri där hans välfärd uttrycks i ett historiskt sammanhang.Men tavlan är samtidigt en ersättning för mannen själv och en påminnelse om att fysisk frånvaro kan innebära instabilitet och därmed kompenseras genom ett porträtts placering.Austen ger därmed indirekt uttryck för den höga status och de varierande användningsområden som porträttet hade i 1700-talets England.Men hur såg porträttbruket och dess status ut på andra håll?I sin 1781 publicerade reseskildring från Italien skriver doktor John Moore: »In palaces, the best furnished with pictures, you seldom see a portrait of the proprietor, or any of his family.A one-quarter length of the reigning Pope is sometimes the only portrait of a living person, to be seen in a whole palace.» John Moores kommentar måste ses i ljuset av det tidigmoderna porträttets olika funktioner.Den engelska konsthistorikern Marcia Pointon har i sin grundläggande studie om porträttkonstens sociala möjligheter i 1700-talets England konstaterat att bildtypen rör sig mellan två definitioner. Den första rör porträttet som ett uttryck för »jaget som konst».Denna kategori förutsätter en förståelse av porträttet som ett estetiskt föremål och därmed en produkt av en konstnär inskriven i en värdehierarki
DOI: 10.7557/4.2902
Author: Sabrina Norlander Eliasson
Language: Swedish
Subfield: Museology
Field: Arts and Humanities
Domain: Social Sciences
Open Access status: diamond
OpenAlex ID: W2039918943