Year: 2016
Type: book
Abstract: I slutbetänkandet av Nationella folkhälsokommittén Hälsa på lika villkor.Nationella mål för folkhälsan (SOU 200:91) är mål nr 18 "Saklig hälsoinformation -Tillgång till saklig och obunden hälsoinformation för alla".Avsnittet inleds: En av förutsättningarna för en god hälsa på lika villkor är att alla har möjlighet att få en korrekt och saklig hälsoinformation.En förutsättning för att målet skall kunna uppnås är en effektiv hälsokommunikation från samhällets sida.Rapportens syfte är att ge en översiktlig beskrivning av forskningsläget vad gäller effektiva och beprövade metoder för hälsokommunikation.Kommunikation är ett relativt svagt styrmedel, och hälsokommunikationens uppgift blir för det mesta inte att vara ett alternativ till tekniska, administrativa och ekonomiska styrmedel utan att förstärka och komplettera dessa.Därmed inte sagt att hälsokommunikation inte kan vara kostnadseffektivt.Flera studier visar att den per satsad krona får avsevärt större önskade effekter än andra metoder.Vad som menas med hälsokommunikation i rapporten är:Planerade kommunikationsinsatser från samhällets eller samhällstödda organisationers sida till större eller mindre grupper och kollektiv med avsikt att uppnå hälsovinster på samhällelig och individuell nivå. MassmediekampanjerDe viktigaste kanalerna för massmediekampanjer är köpt utrymme i form av annonser, TV-och radioreklam, stortavlor, direktreklam och Internetreklam.Dessa kanaler har stor räckvidd (andel av allmänheten som har möjlighet att ta del av budskapet), men kan också ha god selektivitet (förmåga att nå definierade målgrupper).Kanalernas trovärdighet och deras förmåga att påverka agendan är däremot måttlig eller låg (Atkins & Salmon 2003).Minst lika viktiga kanaler är redaktionellt utrymme i press, radio och TV.Nyhetsartiklar har hög trovärdighet och har förmåga att inverka på den politiska dagordningen, men också på den interpersonella samtalsagendan.Massmediekampanjers svagheter är deras obefintliga flexibilitet och det förhållandet att eventuella förändringar blir mer kortvariga om de åstadkommits med massmediekampanjer än om de åstadkommits på annat sätt.Ofta är den faktiska målgruppen helt enkelt allmänheten, något som leder till utslätade budskap.Fördelarna är att massmediekampanjer kan placera en fråga inte bara på medieagendan utan också på samtalsagendan.Massmediekampanjer är användbara för att skapa intresse och riskmedvetenhet, för att förmedla entydig, lättfattlig och kortfattad sakinformation till breda målgrupper samt för att utlösa enkla handlingsframkallande beslut hos de redan motiverade. Efterfrågestyrd hälsokommunikationEfterfrågestyrd hälsokommunikation innebär att göra relevant information tillgänglig för den som behöver den -att göra kommunikationsprocessen efterfrågestyrd i motsats till effektstyrd.Exempel på efterfrågestyrd hälsokommunikation är kataloger, telefonservice, trycksaker och hälsoinformation på nätet.Fördelarna är att kostnadseffektiviteten blir hög eftersom all information är efterfrågad till skillnad mot t ex massmediekampanjer.Efterfrågestyrd kommunikation är också en förutsättning för egenvård.Nätbaserad hälsoinformation ger dessutom möjligheter till en hög grad av interaktivitet.En risk är mottagaren kan undvika information som kan innebära frihetsinskränkningar och sänkningar av hans livskvalité.En annan risk är att efterfrågestyrt informationssystem kan skapa en kunskapsklyfta mellan resursstarka och resurssvaga grupper. Samhällsinterventiva projektSamhällsinterventiva projekt strävar inte bara efter att få människor att ändra sitt hälsobeteende utan också efter att påverka politiska och administrativa beslut med folkhälsorelevans i närsamhället genom olika former av nätverksarbete, informationsspridning och opinionsbildning.Projekten bygger, vad gäller kommunikation, på spridning av information och opinioner.Människor påverkar andra människor i sina nätverk, som i sin tur påverkar andra människor osv, till skillnad mot massmediekampanjer som bygger på en bombmattestrategi -mottagarna nås uppifrån individuellt under en begränsad tidsperiod.
Authors: Lars Palm, Helena Sandberg
Language: Swedish
Field: Medicine
Domain: Health Sciences
Open Access status: green
OpenAlex ID: W1751224222