Exposure and effect screening in urine of women
Year: 2010
Type: report
Abstract: Bakgrund och metoder Inom 2008 års screeningprogram beslutades att metaboliter samt metaller skulle mätas i urin. Orsakerna till att fokusera på metaboliter var: Att många ämnen metaboliseras så snabbt att det är lättare att påvisa metaboliten än modersubstansen Att metabolitförekomst i urin reflekterar en faktisk exponering till skillnad mot en beräknad exponering Att risken för extern kontaminering av prover vid provtagning och analys minimeras när metaboliter mäts Att metaboliter i vissa fall är mer toxiska än sina modersubstanser Att hälsorelaterade övervakningsprogram i länder som Tyskland, USA och Holland till stor del fokuserat på mätningar av metaboliter i urin. Att metaboliter relaterar till exponering på cellulär nivå eftersom ämnen måste tas upp i celler för att genomgå metaboliska processer För att täcka in olika typer av föroreningskällor och exponeringsvägar valdes följande ämnesgrupper ut: Ftalater där källan ofta är plastprodukter (10 metaboliter) Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) som mestadels härrör från förbränningsprocesser och där exponering ofta sker via inandning men även via kosten (15 metabolites) Organofosforbaserade pesticider (OP pesticider) där exponerings mestadels sker vid intag av föda (6 metaboliter) Metaller som reflekterar en lång rad olika källor och exponeringsvägar (Al, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Mn, Mo, Ni, Pb, Zn, As). Utöver direkta mätningar av kemikalier i urin genomfördes också effektbaserade mätningar. Eftersom ett flertal av ftalaterna och OP pesticiderna samt benzo(a)pyren (en PAH) är klassade som potentiellt endokrinstörande valdes ett in vitro test för endokrinstörande effekter (Yeast Estrogen Assay, YES) Urininsamlingen genomfördes inom ramen för naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakningsprogram (HÄMI), i vilket ingår ett provtagningsprogram för kadmium i kvinnors urin, som genomfördes vid institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet (ansvarig Marika Berglund). Ett antal kvinnor som ingick i kadmiumstudien (totalt 200 kvinnor) valdes slumpmässigt ut och tillfrågades om de ville delta i föreliggande studie. Deltagande kvinnor (20 stycken från Stockholmsområdet i åldern 20 – 29 och 50 – 59 år) fick svara på ett antal frågor som relaterade till potentiell exponering för olika typer av källor. Frågorna innefattade information om ålder och vikt, typ av boende, källa till dricksvatten, kostvanor etc. Syftet med förekommande undersökning var att: Att jämföra halter i urin med referenskoncentrationer från andra länder Att utvärdera samvariationen i urinhalter inom ämnesgrupper och mellan ämnesgrupper Få en indikation på exponeringsnivåerna hos kvinnor i Sverige för några viktiga föroreningsgrupper Att få en indikation på om halter av potentiellt endokrinstörande ämnen kunde kopplas till markörer för endokrinstörande (estrogena) effekter i kvinnors urin. Resultat och rekommendationer De huvudsakliga slutsatserna var: Urin tycks vara en lämplig matris inom den hälsorelaterade miljöövervakningen för att följa nivåer av en rad viktiga ämnen och ämnesgrupper hos kvinnor Många olika PAH- och ftalatmetaboliter som härstammar från en rad viktiga substanser inom dessa ämnesgrupper var vanligt förekommande i urin. Samtidigt var koncentrationerna av dessa metaboliter högst varierande. Metaboliter som härstammar från OP pesticider var inte vanligt förekommande, eftersom endast en av 6 metaboliter förekom i mer än 2 prov. Inga signifikanta samband mellan halter av metaller och metaboliter och information om levnadssätt och andra exponeringsparametrar som gavs av de deltagande kvinnorna kunde detekteras i det begränsade materialet. Halterna av vissa ftalatmetaboliter och PAH metaboliter var generellt på samma nivåer som i USA, Tyskland och Holland. Sådana jämförelser är dock behäftade med osäkerheter eftersom ett betydligt färre antal personer deltog i förekommande studie. Halterna av ftalatmetaboliterna MiBP and MiNP var betydligt över de nivåer som observerats i USA vilket indikerar en högre exponering för dibutylftalat och di-iso-nonylftalat. Halterna av ftalatmetaboliten monoetylftalat (MEP) var tydligt lägre jämfört med USA och lägre jämfört med Holland vilket indikerar en lägre exponering för dietylftalat. Metaboliter som härstammar från OP pesticider hade klart lägre halter jämfört med de nivåer som observerats i både USA och Tyskland. Halter av metaller var generellt lägre än i USA och Tyskland. Ftalatmetaboliter samvarierade oftast i urin vilket tyder på en gemensam exponeringskälla PAH metaboliter samvarierade också, men inte lika tydligt som ftalatmetaboliter. Det fanns inga signifikanta samband mellan metabolit- och metallkoncentrationer och endokrinstörande effekter i urin. Detta kan delvis eller helt bero på förekomsten av naturliga steroidhormoner som östradiol och östriol i kvinnors urin. Följande rekommendationer kan ges: 1. Uppföljande studier av ftalat- och PAH metaboliter i urin bör genomföras. Dessa bör då omfatta ett större antal människor än vad som var fallet i förekommande studie, så att levnads- och exponeringsfaktorer som påverkar halterna av dessa metaboliter i urin kan identifieras. 2. I en uppföljande studie kan antalet metaboliter i varje ämnesgrupp möjligtvis reduceras baserat på resultaten från denna studie. 3. Det finns inget behov av uppföljande studier av metaboliter som härstammar från organofosfor pesticider. 4. Uppföljande studier av metaller kan vara av intresse givet att dessa inte redan ingår i existerande miljöövervakningsprogram.
Author: Niklas Törneman
Language: English
Subfield: Health, Toxicology and Mutagenesis
Field: Environmental Science
Domain: Physical Sciences
Open Access status: green
OpenAlex ID: W329844696