Work

Födomönster hos asätare i Skandinavien : hur nyttjas rester efter vargdödat klövvilt?

Year: 2024
Type: dissertation
Abstract: Alla vilda djur i världen kommer så småningom att dö, på grund av ålder, sjukdom eller predation. Kadavren som blir efter dessa djur kommer att utnyttjas av olika nedbrytare, men även asätare. I Skandinavien har vargar Canis lupus börjat återkolonisera vissa områden vilket har lett till många frågor kring vilken nytta deras närvaro har. Syftet med den här studien är att undersöka asätande djurs födomönster. I och med att det idag inte finns så många studier om födomönstret hos asätare och vikten av deras existens i ekosystemet är det viktigt att genomföra denna studie för att få en bättre förståelse. Genom att studera i vilken ordning arterna ankommer till ett kadaver så går det att se om vissa arter hittar ett kadaver på grund av att en annan art varit där tidigare och lett dem till kadavret. Det är viktigt med första respektive sista besök, då det går att se när det är som viktigast för arten att använda kadavret som resurs. Syftet uppfylldes genom att studera när de först anländer till ett kadaver som blivit fällt av varg och när de gör sitt sista besök till kadavret, samt andelen av kadavren som besöks av olika arter. Dessutom undersöks om de påverkas av andra djur med avseende på när de hittar kadavret, till exempel om en art alltid kommer efter en annan. För att studera detta har data samlats in från två olika områden med rörelsedetekterade kameror. Resultatet visar på att räv Vulpes vulpes var den art som besökte flest kadaver under studieperioden, förutom mellan oktober-december då småfåglar (nötskrika Garrulus glandarius, gråspett Picus canus och större hackspett Dendrocopos major) och medelstora fåglar (duvhök Accipiter gentilis, kråka Corvus cornix, korp Corvus corax, skata Pica pica, ormvråk Buteo buteo och spillkråka Dryocopus martius) besökte flest. De artgrupper som hade lägst medelvärde för sitt första besök under denna period var stora och småfåglar (15,7 respektive 15,9 dagar). De som hade lägst medelvärde för sina första besök mellan april-juni var medelstora fåglar (8,9 dagar). De som hade lägsta medelvärdet för sina första besök mellan oktober-december var stora fåglar (9,4 dagar). Det var olika grupper av fåglar som generellt gjorde det första besöket. I ordning som arterna kom till kadavret så var det en större spridning mellan arterna. Mellan januari-mars var räv först vid kadavret, mellan april-juni var det lodjur Lynx lynx, och medelstora fåglar och mellan oktober-december var det varg, järv Gulo gulo, och stora fåglar (havsörn Haliaeetus albicilla och kungsörn Aquila chrysaetos) som var först. Det sista besöket som arterna gjorde utifrån dagar sedan klövviltet dödats av varg så var medelstora fåglar de som gjorde sina besök sist (72,3 dagar) mellan januari-mars. Mellan april-juni så var det björn Ursus arctos (53,7 dagar). I oktober-december så var det räv som var sist (91,4 dagar). Resultatet följer till större delen samma mönster som tidigare studier har gjort förutom att fåglar har gjort sena besök i denna studie. Fåglar brukar generellt göra tidiga besök hos kadaver och däggdjuren gör sena besök. Faktorer som provstorlek, kamerornas funktion och årstid kan ha haft påverkan på resultatet, vilket kan påverka vissa slutsatser. En slutsats kring studien som helhet är att troligtvis kommer räv och medelstora fåglar vara de arter som gynnas mest av återkoloniseringen av varg i Skandinavien, då de är de arter som nyttjat kadavren mest och troligtvis drar mest nytta av det som resurs.
Author: Fagerberg, Emilia
Language: Swedish
Subfield: Insect Science
Open Access status: green
OpenAlex ID: W7000569109
Cites: 20
Cited by:
Related to: 10