Year: 2023
Type: dissertation
Abstract: Bettet är ett viktigt kommunikationsmedel mellan häst och kusk/ryttare. Flertalet studier visar att bettrelaterade munskador framstår som ett utbrett välfärdsproblem i flera olika hästsportgrenar. Sannolikt har bett använts i över 6000 år och således är munskador inte ett nytt problem. Obehag i munnen kan leda till avvärjningsbeteenden som sedermera kan ge sekundära effekter hos hästen så som sänkt syresättning eller smärta när människan försöker att minska/dölja dessa beteenden. Många fria nervändar gör munnen känslig för smärta. Genom litteraturstudier undersöker det här arbetet vilka munhåleskador som syns på tävlingshästar, vilka riskfaktorer som syns, vad olika hästsportförbund har för kontrollmetoder gällande munhälsa samt hur eventuella kontrollmetoder kan förbättras. Detta med huvudfokus på den svenska travhästen. \nI en studie så har minst 9 % av alla hästar munskador, i resterande studier som undersökts har mellan 50-100% av populationerna munskador i olika grad. Väldigt få (2-6 %) av hästarna med munskador har synligt blod i eller kring munnen, detta trots kraftiga munskador. Generellt syns munskador liksidigt, på lanerna, mungiporna, kinderna och framför de första kindtänderna. Ibland syns skador även på tungan eller i gommen. Det finns ingen studie som jämför skador mellan olika grenar. Riskfaktorer som syntes var bland annat att odelade bett generellt gav mer skador på lanerna, medan delade bett gav mer skador i mungiporna. Mellantjocka bett (14-17 mm) ger färre munskador än smala (<13 mm) och tjocka (>18 mm) bett. Ponnyer har generellt färre och mindre allvarliga munskador än stora hästar, en högre träningsnivå samt högre ålder framstår också som riskfaktorer. En hårt spänd eller helt avsaknad av nosgrimma är associerat med fler munskador. Obehag i munnen påverkar troligen resten av hästen vad gäller funktion hos både muskler och andning. \nEn studie inom ridsporten påvisar att de rekommenderade två fingrarna mellan nosrygg och nosgrimma sällan uppfylls, trots att hårt spända nosgrimmor är en predisponerande faktor. Ingen liknande studie finns inom travsporten. De tre undersökta hästsportförbunden (Svensk Travsport - ST, Svenska Ridsportförbundet – SvRF och Internationella Ridsportförbundet – FEI) saknar (ST) eller har undermåliga (SvRF, FEI) kontrollmetoder gällande munskador. Många skador orsakas av ett långvarigt och enformigt tryck, att variera mellan olika bett är troligen ett bra sätt att förebygga munskador. Även bettlösa alternativ ger tryck. Det finns skillnader mellan individer vad som fungerar bäst, baserat både på personlighet och på fysiska egenskaper. Ta hjälp av exempelvis veterinär vid årlig tandkontroll för att mäta hästens mun för optimal bettstorlek. Information förefaller vara en bra metod för att minska munskador. ST behöver ett bättre kontrollsystem för att få bukt med detta problem. Förslagsvis genom att främst kontrollera alla hästar med synligt blod i munnen och begränsa spändheten av nosgrimman. Variera bett och utnyttja olika kommunikationsmetoder redan hemma för att hamna längre ifrån tröskeln till munskador på tävling.
Author: Hammarskjöld, Malin
Language: Swedish
Subfield: Equine
Field: Veterinary
Domain: Health Sciences
Open Access status: green
OpenAlex ID: W7034290842