Barnets bästa : En kritisk diskursanalys kring tingsrättens bedömning rörande barn och barnets bästa i vårdnadstvister
Year: 2023
Type: dissertation
Abstract: Syftet med denna kvalitativa dokumentstudie är att bidra till ökad förståelse för diskurser om barn och barnets bästa i vårdnad-, boende- och umgängesdomar där det förekommer uppgifter om våld mellan föräldrarna. Detta genom att granska tingsrättens bedömningar för att se vilka diskurserna är och hur de konstrueras. Syftet uppnås genom besvarande av studiens två frågeställningar: hur framställs barn utifrån deras deltagande i domar om vårdnad, boende och umgänge? och hur förhandlas det fram vad som är barnets bästa i vårdnadstvister där det förekommer uppgifter om våld mellan föräldrarna? Det empiriska materialet består av 32 tingsrättsliga domar om vårdnad, boende och umgänge från åren 2022 och 2023, där det förekommer uppgifter om våld mellan föräldrarna. Studiens teoretiska ramverk är socialkonstruktivism, kritisk diskursanalys som teori och ett barndomssociologiskt perspektiv. Det empiriska materialet bearbetas och analyseras med hjälp av Norman Faircloughs tredimensionella kritiska diskursanalys. En del av studiens resultat är de diskurser som identifierats. Diskurserna om barn har benämnts med hjälp av de barndomssociologiska begreppen being och becoming, vilket resulterat i diskurserna om barn som being, barn som kompetent becoming och barn som inkompetent becoming. De identifierade diskurserna om barnets bästa är barnets bästa som skydd, barnets bästa som en god kontakt med båda sina föräldrar och barnets bästa som kontinuitet. Hur dessa förhandlats fram framgår i den textnära analysen. I svensk lagstiftning framställs ett ideal där arbetet med barn ska utgå från ett barnrättsperspektiv. Studiens resultat visar att detta är ett ideal som sällan uppnås. Detta beror dels på att det ställs höga krav på att barn ska kunna utrycka sig på ett visst sätt för att bli lyssnade till, dels på att barns perspektiv sällan uppmärksammas. Resultatet visar även på att tingsrätterna brister i att se barn som being, vilket är idealet inom barndomssociologi. Trots att det förekommer uppgifter om våld i samtliga domar som vi analyserat, förs sällan en diskussion kring våldet. Istället tenderar tingsrätten att diskutera andra omständigheter. Dessutom verkar tingsrätten ha en preferens kring vilken diskurs som bäst representerar barnets bästa, nämligen barnets bästa som en god kontakt med båda sina föräldrar. Den textnära analysen visar på en viss tvetydighet i hur tingsrätten uttrycker sig i fråga om vad som är barnets bästa.
Source: DiVA (Linkoping University)
Authors: Pettersson, Josefine, Rydell, Viola
Institution: Linköping University
Language: Swedish
Subfield: Health
Field: Social Sciences
Domain: Social Sciences
Open Access status: green
OpenAlex ID: W7064678189
