"I am not crying because I am here. I am crying because I have no friends" : A qualitative study on experiences of loneliness among the elderly.
Year: 2024
Type: dissertation
Abstract: I Sverige är fler än 2,6 miljoner människor över 60 år enligt Statistiska centralbyrån (SCB, 2022), och ensamhet bland äldre är en fråga som fått uppmärksamhet ända till regeringsnivå. År 2023 avsatte regeringen 50 miljoner kronor för att bekämpa ofrivillig ensamhet bland äldre, vilket är i linje med FN:s Agenda 2030 som strävar efter att främja hälsa och välbefinnande bland alla åldrar. Forskning visar att ensamhet och social isolering bland äldre har allvarliga konsekvenser för de äldres hälsa. Min studie om äldres ensamhet syftar till att undersöka hur äldre upplever ensamhet, hur de hanterar detta och vilket stöd de får. Genom intervjuer med sju äldre personer mellan 65 och 91 år boende på vård och omsorgsboende och ordinärt boende belyser studien hur de äldres dagliga liv och sociala nätverk ser ut. Intervjuerna fokuserar på deltagarnas erfarenheter och upplevelser av sociala relationer, hantering av fysiska och psykiska förändringar samt copingstrategier mot ensamhetskänslor. Studiens resultat visar att många äldre finner glädje i små vardagliga nöjen som familjebesök, sport eller läsning. Trots att det sociala nätverket minskat över tid, förblir familj och vänner centrala i de äldres liv. Det visar sig också att för en del äldre börjar ensamhet träda fram och upplevs främst efter pensionering och förlust av närstående, men också efter förlust av fysisk hälsa. Emellertid använder många äldre i studien olika strategier som exempelvis sociala aktiviteter eller tekniska verktyg för att kunna hantera ensamhetskänslor som kan uppstå. Analysdelen uppvisar att många äldre på grund av nedsatt fysisk hälsa upplever en betydande begränsning i sin vardag. Det framkommer också att fysisk hälsa är något de äldre värdesätter högt som en möjlighet att kunna delta i sociala aktiviteter och gemenskap. Fysiska begränsningar har visat sig leda till tillbakadragande och isolering för en del äldre. Enligt livsloppsteorin, som finns att ta del av under teorikapitlet, är tidigare livserfarenheter en möjlig faktor som kan påverka hur äldre upplever sina förändrade livsvillkor. Studien lyfter också fram teorin om biographical pain, som beskriver känslan av sorg och ånger över tidigare livshändelser som inte går att rätta till, vilket är en smärta som varken går att beskriva fysisk eller psykiskt enligt Malcolm Johnson (2013).
Author: Ki, Mariam
Language: Swedish
Subfield: Life-span and Life-course Studies
Field: Social Sciences
Domain: Social Sciences
Open Access status: green
OpenAlex ID: W7083221089