Year: 2026
Type: dissertation
Study design: Observational Study
Abstract: Inledning: Alzheimers sjukdom är en progressiv demenssjukdom som gradvis försämrar individens kognitiva och funktionella förmåga, vilket ofta leder till ett ökat behov av stöd och omsorg från närstående. För många familjemedlemmar innebär detta ett långvarigt vårdansvar som kan medföra en omfattande belastning och påverka den egna livssituationen negativt. Tidigare forskning har visat att närstående ofta upplever stress, ångest och lägre välbefinnande. Hur denna belastning hanteras genom olika copingstrategier kan ha stor betydelse för den närståendes välmående, men tidigare studier har visat varierande och delvis motstridiga resultat. Syfte: Denna avhandling syftar till att undersöka sambandet mellan copingstrategier och självskattat välbefinnande hos närstående till personer med Alzheimers sjukdom. Studien besvarar fyra forskningsfrågor: (1) Vilka copingstrategier är mest respektive minst använda av närstående till personer med Alzheimers sjukdom, (2) Finns det åldersskillnader i användningen av adaptiva och maladaptiva copingstrategier, (3) Finns det ett samband mellan adaptiva och maladaptiva copingstrategier och självskattat välbefinnande, (4) I vilken utsträckning predicerar copingstrategier, ålder och tid sedan insjuknande självskattat välbefinnande hos närstående. Metod: I studien användes kvantitativ metod och data samlades in genom enkäter. Samplet bestod av 119 närstående vårdgivare till personer med Alzheimers sjukdom, varav 92,4 % var kvinnor och 6,8 % var män. Medelåldern hos respondenterna var 57,9 år. Två validerade mätinstrument användes. Resultat: Resultaten visade att adaptiva copingstrategier användes något oftare än maladaptiva bland närstående vårdgivare till personer med Alzheimers sjukdom. Ålder och tid sedan insjuknande hade inga signifikanta samband med coping. Maladaptiv coping var den tydligaste signifikanta prediktorn för lägre självskattat välbefinnande, medan adaptiv coping inte visade någon tydlig skyddande effekt. Konklusion: Maladaptiv coping har ett tydligt samband med sämre självskattat välbefinnande hos närstående vårdgivare till personer med Alzheimers sjukdom, medan adaptiv coping inte uppvisade någon motsvarande skyddande effekt.
Source: Doria (University of Helsinki)
Author: Sundell, Kiia
Institution: Åbo Akademi University
Language: Swedish
Subfield: Psychiatry and Mental health
Field: Medicine
Domain: Health Sciences
Open Access status: green
OpenAlex ID: W7160751304