Year: 2026
Type: dissertation
Abstract: Tidigare forskning kring hästvälfärd och beteendeförändringar visade att hästvälfärd var en väsentlig del för att kunna hålla hästar på ett socialt accepterat sätt. Forskning kring COM-B modellen, ett teoretiskt ramverk för att förstå beteendeförändringar, kunde förklara varför beteenden kopplat till hästvälfärd inte alltid genomfördes. Vidare gav modellen en tydlig och strukturerad grund för att identifiera hinder för beteendeförändring. Om bett och bettlöst visade tidigare forskning att bettrelaterade skador var ett utbrett problem, samt att studier kring bettlöst visade olika beteenden hos hästarna. Syftet med studien var att undersöka och jämföra hur elitdressyrryttare respektive ridlärare inom ridskoleverksamhet beskrev sina erfarenheter av ridning med bett respektive bettlös utrustning. Studien syftade vidare på att analysera faktorer som påverkade valet av utrustning samt träning av häst utifrån COM-B modellen. Frågeställningarna som besvarades i studien var: Vilka erfarenheter och uppfattningar har ridlärare respektive elitdressyrryttare av ridning med olika former av huvudlag? Hur resonerar ridlärare respektive elitdressyrryttare kring metoder för utbildning av ryttare och hästar gällande hjälpgivning och kommunikation? Vilka tankar har ridlärare respektive elitdressyrryttare om en framtida utveckling kring användande av bett/bettlösa alternativ vid ridning och träning av häst? Denna studie är en del av ett större projekt där ryttare på ridskolor samt elitdressyrryttare fått testa att rida med olika huvudlag och i samband med detta har intervjuer genomförts. I denna studie har totalt tolv intervjuer analyserats – sex intervjuer med ridlärare och sex intervjuer med elitdressyrryttare. Respondenterna intervjuades en och en via länk några dagar efter forskarnas besök och utförda testritter. Alla intervjuerna spelades in via både zoom och telefon. Det transkriberade materialet har sedan analyserats utifrån tematisk innehållsanalys. Studiens resultat visade skillnader och likheter mellan de två grupperna. Samtliga respondenter ansåg sig vara mycket bra på att läsa av hästars agerande och de hade stor kunskap kring olika typer av bett. Kunskapen om bettlöst var mer varierande, där flera av respondenterna kände sig osäkra på att rida bettlöst och flera av ridlärarna nämnde också en osäkerhet i sin egen undervisning. Samtidigt var det flera som uppgav att de red på bettlöst regelmässigt och kände sig säkra i detta. Respondenterna individanpassade helst bettslingen, men var begränsade av olika faktorer så som säkerhet, kultur och normer. Dessa begränsande faktorer var olika i de olika grupperna. En gemensam motivation bland alla respondenter var att hästvälfärd var en central drivkraft i deras arbete. Detta hängde även ihop med deras tankar om framtiden, där valfrihet var något många respondenter önskade. Vad gäller framtiden uttryckte flera av respondenterna att ridsporten kommer förändras. Både ridlärare och elitdressyrryttare hade en stark motivation för god hästvälfärd som grund i sina val av huvudlag. Grupperna hade liknande uppfattningar kring huvudlag där bett upplevdes som det mest etablerade alternativet medan bettlösa alternativ främst sågs som ett komplement. Båda grupperna utgick från etablerade system och erfarenhetsbaserad kunskap i synen på utbildning av häst och ryttare. Ridlärarna hade ett tydligt ryttarfokus som betonade grundridning. Elitdressyrryttarna beskrev i större utsträckning en metod som byggde på system skapad från tradition och egen erfarenhet. Båda grupperna påverkades av kultur och normer men regelverk hade en större påverkan på elitdressyrryttarnas träningsmetoder. I en framtid såg ridlärare och elitdressyrryttare en möjlig förändring med ökad valfrihet i kombination med kunskap och individanpassning som vägen framåt, där hästvälfärd och yttre faktorer som regelverk och normer nämndes som avgörande.
Language: Swedish
Subfield: Equine
Field: Veterinary
Domain: Health Sciences
Open Access status: green
OpenAlex ID: W7214570279