Guide för övervakning a vundervattensvegetation : Utvecklingsprojekt inom regional miljöövervakning
Year: 2007
Type: report
Abstract: Sammanfattning Inventering av undervattensvegetation bedrivs på många fronter i Sverige och det finns flera metoder. Handboken för miljöövervakning innehåller en övervakningsmetod för undervattensväxter. Basinventerings- och uppföljningsmanualer för skyddade områden anger egna metoder. I havet används ytterligare andra metoder för övervakning av marin vegetation. Dessa finns också beskrivna i handboken för miljöövervakning och i basinventeringsmanualer för marina habitat. Inom åtgärdsprogram för hotade arter finns ytterligare metoder beskrivna med syfte att inventera specifika arter eller artgrupper. 1. hel sjö inventeras översiktligt med scanning, filmning, vattenkikare från båt etc ger - artlista för sjön - indelning i biotoper - lämpliga övervakningslokaler 2. lokaler väljs slumpvis eller inom områden som i den översiktliga inventeringen visat sig hysa intressant vegetation 3. täckningsgrad och maxdjupsutbredning mäts genom utläggning av rutor och ev band längs transekter - artlista för lokalen - frekvens på olika djup - maxdjupsutbredning Figur 1. Principskiss över sjö, den streckad linje visar översiktlig inventering och den minde rektangeln en utvald lokal med utlagda transekter. Förändring av Handboksmetoden Handboken för miljöövervakning bör vara en samlingsplats för metoder för miljöövervakning av undervattensvegetation. Det krävs mer än en metod och ambitionsnivå p g a att sjöar och växtsamhällen ser olika ut och en enda metod täcker inte behovet. Handboksmetoden bör då skrivas om enligt följande punkter: Ändringar: - Dykning läggs till som observationsmetod (idag står endast undervattensfotografering med hjälp av dykare med som metod) - Skalan som ska användas bör vara den 7-gradiga skalan från basinventeringen - Rutstorleken sätts till 1*1 m (Tobiasson 2000) - Djupintervallen ändras från 0,25/0,5 m till 1,0 m - Djup mäts med decimeter-noggrannhet - Inventeringsprotokollet ersätts med det liggande protokollet från basinventeringsmanualen Tillägg: - Översiktlig inventering beskrivs som en metod för att leta lokaler om det av någon anledning inte lämpar sig att slumpa ut lokaler - Förklara att summan av täckningsgraden av arterna i en ruta kan bli >100 % eftersom växterna växter i flera lager - Bilaga innehållande Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om dyksäkerhet Borttagning: - Mätning av ”över ytan uppstickande växtdelar” Statistiken är inte utredd inom detta projekt, t ex hur många rutor som behövs och hur de ska läggas ut. Metodguide Det behövs en metodguide eller -nyckel som man kan följa för att hitta rätt metod för just den sjön man ska inventera. Följande projekt har haft som syfte att utveckla en sådan nyckel. I tabellen nedan sammanfattas de metoder som finns beskrivna i olika inventeringsmetoder för sötvatten och i vilken typ av sjöar som de är lämpliga. Sjöar skiljer sig åt i djup, ljusförhållanden, vattenkemi, artsammansättning och exploateringstryck så även förhållandet för växterna i två sjöar nära varandra kan vara olika. Det är viktigt att ha syftet klart för sig när man planerar sin undersökning och att man funderar på om det ska vara uppföljningsbart. När det handlar om miljöövervakning är det viktigt att metoden är uppföljningsbar och inte personberoende. Metodbeskrivningen måste därför vara lätt att följa och det ska inte krävas alltför specialiserade kunskaper för att genomföra undersökningen. Följande tabell är en guide till vilka metoder man kan använda beroende på sjötyp, Tabell 1. Gränsdragningen mellan sjötyperna ska ses som en fingervisning och inte absoluta tal. De bygger på erfarenhet i fält beträffande sjöstorlek och bottentyp (Carlsson 2006, Olsson 2006b m fl). Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från 1999 står för bedömningen beträffande siktdjup och näringshalt. I tabellen inkluderas inte ekonomiska resurser som en urvalsfaktor. Tabell 1. Sammanfattande tabell över sjötyper och vilka makrofytövervakningsmetoder som fungerar bäst i respektive typ. Om metoden är kvantitativ anges detta i den övre kolumnen med ett +, semikvantitativ anges med (+) och enbart kvalitativ anges med -. Rekommenderad metod för olika sjötyper anges i en tregradig skala. Ett X om metoden är lämplig, om metoden fungerar men inte är optimal anges detta med (X) och om metoden är inte fungerar i den här typen av sjö markeras detta med 0. Kvantitativ +/(+)/- + + (+) (+) (+) + + + - - Sjötyper Inventeringsmetod Dykning Snorkling Filmning Kratta Luther-räfsa Vattenkikare Frekvens (Rutor) Band Översiktlig scanning m dykare Översiktlig scanning m vattenkikare från båt Mindre sjö (<5 km 2, strandlinje < 1 mil) X X X X X X X X (X) X Stor sjö (>5 km 2, strandlinje > 1 mil) X X X X X X X X X (X) Storblockig eller på annat sätt oregelbunden botten X X (X) X (X) 0 X X 0 X Relativt slät botten X X X X X X X X X X Näringsfattig sjö (<25 -30 μg P/l) X X X 0 X X X X X X Näringsrik sjö (>25-30 μg P/l) 0 0 0 X X 0 (X) 0 0 (X) Maxdjup >siktdjupet X X X X X X X X X X Maxdjup <siktdjupet (X) X X X X X X X X Stort siktdjup (>2,5 m i aug) X X X X X X X X X X Litet siktdjup (<2,5 m i aug) (X) X (X) X X (X) X (X) (X) (X) INLEDNING 8 Inledning Makrofytövervakning i sjö
Author: Maria Carlsson
Language: Swedish
Subfield: Oceanography
Field: Earth and Planetary Sciences
Domain: Physical Sciences
SDG: Life on land
Open Access status: green
OpenAlex ID: W1140513664