Year: 2006
Type: article
Study design: Observational Study
Abstract: Väestön hyvä työkyky on tärkeä terveys-ja yhteiskuntapoliittinen tavoite.Hyvä työkyky lisää hyvinvointia ja tukee työllisyyttä.Työkyvyn edistämiseen tarvitaan tietoa siitä, minkälaisia ulottuvuuksia eri väestöryhmien työkykyyn liittyy.Julkaisu perustuu Kansanterveyslaitoksen koordinoiman Terveys 2000 -tutkimuksen aineistoon.Tiedot kerättiin vuosina 2000-2001 kotihaastattelussa, kyselylomakkeella ja terveystarkastuksessa.Kirjassa tarkastellaan 18-74-vuotiaiden työkykyä, joskin pääpaino on 30-64-vuotiaita koskevissa tuloksissa.Tämän ikäisiä osallistui kotihaastatteluun 5 199 henkilöä, 89 prosenttia otoksesta.Suurin osa työikäisistä arvioi työkykynsä hyväksi.Eri väestöryhmien työkyvyssä oli kuitenkin eroja.Nuoret, hyvin koulutetut ja toimihenkilöammateissa työskentelevät olivat tyytyväisimpiä työkykyynsä.Maatalousyrittäjät kokivat työkykynsä huonommaksi kuin muut yrittäjät tai palkansaajat.Vanhimmat työssä käyvät naiset arvioivat työkykynsä selvästi huonommaksi kuin samanikäiset miehet.Vanhuuseläkeikäisilläkin oli kuitenkin vielä kohtuullisesti työkykyä jäljellä.Kaikista 63-67-vuotiaista kolmannes olisi oman arvionsa mukaan suoriutunut työstä.Työkyvyn rajoittuneisuus oli yleisempää työttömillä kuin työssä käyvillä.Alle 30-vuotiaiden työkyvyn suurimpia riskejä olivatkin puutteellinen peruskoulutus ja työttömyys.Myös epävarma työ heikensi koettua työkykyä.Terveys ja työ koettiin tärkeimmiksi työkyvyn ulottuvuuksiksi.Työssä käyvien työkykyä heikensivät eniten masennus ja selkäsairaudet.Myös terveiden ja hyvin koulutettujen keskuudessa työkyvyn rajoittuneisuus yleistyi iän myötä.Työn piirteistä etenkin esimies-ja työyhteisötuki sekä työn itsenäisyys ja kehittävyys liittyivät hyvään työkykyyn.Hyvä työ näytti turvaavan työkyvyn säilymisen myös vanhimmilla työntekijöillä.Työn ja terveyden lisäksi mm.osaaminen ja asenteet määrittivät työkykyä.Osaamisen yhteys työkykyyn korostui koulutettujen, kevyttä työtä tekevien ja terveiden keskuudessa.Myönteisten työasenteiden yhteys työkykyyn näkyi sen sijaan myös pitkäaikaissairailla.Vertailu vuosina 1978-1980 toteutetun Mini-Suomi-tutkimuksen aineistoon kertoi väestön työkyvyn kohenemisesta.Työkyvyn koheneminen liittyi voimakkaasti samanaikaiseen väestön koulutusrakenteen muutokseen. SammanfattningEn god arbetsförmåga hos befolkningen är ett viktigt hälso-och samhällspolitiskt mål.En god arbetsförmåga ökar välfärden och stöder sysselsättningen.För att kunna främja arbetsförmågan behövs information om arbetsförmågans olika dimensioner i olika befolkningsgrupper.Publikationen grundar sig på det omfattande materialet för undersökningen Hälsa 2000.Uppgifterna insamlades åren 2000-2001 genom intervjuer, enkäter och kliniska undersökningar.I boken behandlas arbetsförmågan hos 18-74-åringar, även om tonvikten ligger på resultaten om 30-64-åringarnas arbetsförmåga.Hemintervjuer gjordes hos 5 199 personer i denna åldersgrupp, dvs.89 procent av samplet.Största delen av personerna i förvärvsaktiv ålder bedömde sin arbetsförmåga som god.Det fanns emellertid skillnader i arbetsförmågan mellan olika grupper.Unga, välutbildade och personer i tjänstemannayrken var nöjdast med sin arbetsförmåga.Lantbruksföretagare upplevde sin arbetsförmåga som sämre än övriga företagare och löntagare.De äldsta förvärvsarbetande kvinnorna bedömde sin arbetsförmåga som klart sämre än jämnåriga män.Personer som redan uppnått pensionsåldern hade emellertid också en viss återstående arbetsförmåga.En tredjedel av alla 63-67-åringar skulle enligt egen uppskattning ha klarat sig i arbete.En begränsad arbetsförmåga var vanligare bland arbetslösa än bland förvärvsarbetande.Bristfällig utbildning och arbetslöshet var de största riskerna för arbetsförmågan bland personer under 30 år.Den upplevda arbetsförmågan försvagades också av att arbetet var osäkert.Hälsan och arbetet upplevdes som de viktigaste av arbetsförmågans dimensioner.Arbetsförmågan bland förvärvsarbetande försvagades mest av depression och ryggsjukdomar.Även bland friska och välutbildade människor ökade begräsningarna av arbetsförmågan med åldern.En god arbetsförmåga var förknippad med att arbetstagaren fick stöd av cheferna och arbetsgemenskapen och att arbetet var självständigt och utvecklande.Ett bra arbete verkade också trygga arbetsförmågan hos äldre arbetstagare.Vid sidan av själva arbetet och hälsan påverkades arbetsförmågan också av bl.a.kompetensen och attityderna.Kompetensens samband med arbetsförmågan framhävdes bland dem som var utbildade, hade ett lätt arbete och var friska.Sambandet mellan en positiv attityd till arbetet och arbetsförmågan var däremot synligt också bland långtidssjuka.En jämförelse med materialet från undersökningen Mini-Finland år 1978-1980 gav vid handen att befolkningens arbetsförmåga hade förbättrats.Förbättringen av arbetsförmågan hade ett starkt samband med den samtidiga förändringen av befolkningens utbildningsstruktur.
Author: Raija Gould
Language: Finnish
Field: Medicine
Domain: Health Sciences
Open Access status: green
OpenAlex ID: W196324293
