Ansvar för antropogena växthusgasutsläpp – Utmaningar och möjligheter för en skadedrabbad att söka kompensation för skador orsakade av klimatförändringar
Year: 2024
Type: dissertation
Abstract: Det har länge diskuterats om klimatförändringen som ett symptom på förhöjda utsläpp av växthusgaser orsakar några effekter. Ett resultat av årtionden av ökade växthusgasutsläpp är nu att effekterna av klimatförändringen kraftigt visar sig. Varmare väder, oregelbundet regn och kraftigare stormar är bara några exempel på effekterna som utsläpp av växthusgaser orsakar. När en individ får sin fastighet bortsvept i en översvämning, vem ska ersätta förlusten? Det naturliga vore, den som orsakat skadan. En skadad individ kan tänkas vända sig till en av de icke-statliga utsläpparna i världen med höga växthusgasutsläpp och söka skadeståndsrättslig kompensation. Första delen av uppsatsen undersöker vilka stora hinder som föreligger när en sökande har en skada som orsakats av utsläpp av växthusgaser och söker skadeståndsrättslig kompensation från en stor utsläppare av växthusgaser. Uppsatsen visar att det inledningsvis går att identifiera tre huvudområden där skador till följd av klimatförändringar stöter på hinder i en skadeståndsrättslig talan. I stigande ordning är det etablering av skada, fastställande av nivån på handlandet och kausalitetsbedömningen. Andelen som en utsläppare typiskt bidrar med är låg, runt 1% för de största utsläpparna, med vissa undantag. Den låga andelen innebär att ett kausalitetstest enligt conditio sine qua non hindrar etablerandet av ett juridiskt kausalsamband. Offentligrättsliga föreskrifter har en normgivande effekt och påverkar vad som anses vara den accepterade nivån av handlande. Skadeorsakerna är inte nya utan ofta är det redan existerande naturfenomen som förstärks. Inom ramen för de tre huvudområdena görs en djupdykning i ett centralt rättsfall för frågan om skadestånd för skador orsakade av klimatförändringar. Undersökningen av rättsfallet visar att en domstol först utreder kausalsambandet med ett test och att det därav är kausaliteten som är det initialt största hindret för en potentiell talan. Sedan smalnas perspektivet av och kausalitetsbedömningen undersöks specifikt i svensk rätt. Den svenska bedömningen är tvåfotad där en del är faktisk och den andra normativ. Det fastslås att båda delar i praktiken inte ligger till hinder för en potentiell talan. Trots tre stora hinder för talan är skadestånd för klimatskador en rörelse i uppsving. I svensk rätt finns det i praktiken inte ett hinder för en klimatska-deståndstalan i förhållande till kausalitetsbedömningen men andra rättspolitiska och rättsekonomiska grundvärden i skadeståndsrätten riskerar att hindra en talan av det slaget ändå. I takt med att klimatförändringar blir värre och samhällets uppfattning om hur förkastligt ett utsläpp av växthusgaser är borde domstolarna bli mer benägna att göra undantag i strikta bedömningar enligt sine qua non-läran till förmån för den skadedrabbade. På sikt ser förutsättningarna bättre ut men i dagsläget är det svårt för en kärande att få kompensation för skador orsakade av klimatförändringar som ett resultat av växthusgasutsläpp.
Author: Ahrberg, Erik
Language: Swedish
Topic: Environmental law and policy
Subfield: Law
Field: Social Sciences
Domain: Social Sciences
Open Access status: green
OpenAlex ID: W6979977426